Kallebaby

Jag är av den bestämda uppfattningen att för att julestämning skall kunna existera och florera så måste man dela tiden innan jul med ens nära och kära. För att inte min julestämning skall bli 0 i år tänkte jag därför lägga upp min alldeles egna julkalender där jag bakom varje lucka presenterar en person som står mig nära och skriva någon fin liten mening om personen. På så sätt kommer ni inte kännas lika långt ifrån mej och jag kan nå den där julkänslan.

Och under lucka nr 7 hittar vi:
Kristin Westman


(2008)


(2005 på skolavslutningen i 9an när kristin släppte sig precis i fotoögonblicket och jag var tvungen att hålla god min)

ojojoj, vart ska jag ens börja med denna fantastiska tjej? hmm kanske från början..

Första gången jag träffade Kristin var när vi gick i 7an på Ytterbyskolan och läste franska ihop, franska-klassen som förövrigt nog var den roligaste klassen jag gått i.. tillsammans med vanliga klassen på ytterby.
Mycket franska lärde vi oss inte men kul hade vi, har många fina minnen därifrån,
Som när Jag, Kristin och Martina lurade läraren att Kristins hamster hade dött och att hon därför inte kunde deltaga i undervisningen, jag och martina kunde inte heller eftersom vi var personliga stöd, kristin spelade rollen som sörjande Husse/matte(?) kalasbra och klämde fram "riktigt" trovärdiga krokodiltårar.

Ett annat kul minne var när kristin för hundraelfte gången hade "glömt" sin franskabok i skåpet och var tvungen att gå tillbaka å hämta den, jag och eric var naturligtvis tvugna att eskortera henne. Någonstans på vägen till skåpet tappade jag lusten att gå tillbaka på lektionen, jag tror att det kan ha mycket att göra med att johannorna å dom satt på scenen då och scenen gick alltid först. Som ursäkt bad jag Kristin och Eric att säga till lärarn att jag satt och bajsade på scenen, vilket de också gladeligen gjorde.

Ja minnen från den här tiden skulle jag kunna skriva sidor om men vi beger oss vidare till gymnasie tiden.
Jag minns tex min 18 årsdag, jag hade tänkt att bli firad som en kung och flyga in mina vänner från hela världen med pompa och ståt, tyvärr blev det inte riktigt som jag planerat utan något gick snett.. vad minns jag inte men jag minns att typ inga av mina vänner hade pengar den helgen å allt vad det hette, jag kände mej helt jättebesviken på allt och alla när det ringde på min lur, och visst var det kristin som ringde och frågade när vi skulle gå ut och jag berättade hur det låg till, då bjöd hon istället hem mej till henne där vi satt och drack och hon hade till och med köpt presenter till mej! Sedan åkte vi in till göteborg tillsammans med Otter och Mathy som också de insåg att det här kändes en smula viktigt för mig. Det som kunde gått till historien som den sämsta födelsedagen i mitt liv blev tack vare kristin helt kanonbra.

Så gör en riktig kompis och det är verkligen kristin.

Efter att den första krogrundan har vi haft många många fler galna krogrundor, blandannat de såkallade "trädgårdsfyllorna" där vi tillsammans turats om att lyckas med följande:
-Trampa ner i en å och få vatten upp till knäna, efter det kolla om det är någon öl kvar i burken genom att vända den upp och ner och blöta ner resterande torra överdelen av byxorna för att slutgiltigen tappa ketchup från cheesburgare på dom och ändå lyckas ta sig in på trädgårn.

- Nästan tappa plånbok på bussen om inte min lillebrors kompisar suttit bakom å hojtat till en kanonfull kristin och karl om den.

-Glömma jacka i taxi hem och köpa en ny likadan några dagar senare för att nästa helg få tillbaka den första jackan.

Så man kan lätt säga att jag och kristin är ungefär lika vimsiga.
Vi har dessutom samma humor och har allt som oftast flera gapskratt när vi är med varann.
Kristin känner jag även att jag kan prata med om allt som händer i mitt liv.

Jag hoppas att vi aldrig kommer missta kontakten och att vi kommer köra permobil race eller liknande tokigheter som vi gör nu när vi blir gamla.

Kristin får come on eileen som låt av mej för den har vi dansat till många gånger ute :)