Kallebaby

Jag är av den bestämda uppfattningen att för att julestämning skall kunna existera och florera så måste man dela tiden innan jul med ens nära och kära. För att inte min julestämning skall bli 0 i år tänkte jag därför lägga upp min alldeles egna julkalender där jag bakom varje lucka presenterar en person som står mig nära och skriva någon fin liten mening om personen. På så sätt kommer ni inte kännas lika långt ifrån mej och jag kan nå den där julkänslan.

Och under lucka nr 9 hittar vi:
Henrik Carlsson



Denna bild är inte särskilt dagsfärsk och egentligen inte heller gårdagsfärsk om det nu finns ett sådant ord, annars får ni komma ihåg vart ni hörde det först.

Anledningen till att jag valde just denna fagra bild på Henke är så att jag skulle slippa en vidare förklaring, för er stackare som inte vet vem Henke är, på varför han kallades håret under gymnasietiden.
Med detta kapitel avslutat kan jag börja berätta om legenden Henrik Karlsson.

För visst är detta en legend utan dess like, aldrig tidigare har en man förvånat så många på en gång som Henrik gjorde i en tidig vårmatch på yttern mot crus azul, jag minns det som igår, dels för att jag för ända gången i mitt liv gjorde 2 mål i samma match men det är betydelselöst gentemot det Henke åstadkom i den här matchen.

Efter tuff höjdduell, världshistoriens sinnessjukaste fulaste duell enligt henke, så slängde han sig på marken som en säl för att sedan flyga upp igen fly förbannad för att sedan återvända till marken genom ännu ett säl liknande dyk, innan detta hade han påpekat för domarn att "här har du en ful kille" om killen han gick in i duellen med.
Domarn blev nog en aning ställd kan jag tänka mig men rött kort fick motståndaren iaf och henke fick för alltid smeknamnet sälen.

Ett annat inte lika kännt smeknamn fick han när vi var små och jag, henke, arnold och kappo hade snöbollskrig ovanför pulkabacken i tega. Vi hade delat upp oss i två lag, jag och henke mot arnold och kappo och vi byggde varsin borg som ena laget skulle försvara/anfalla. Kriget gick lite till överdrift och henke fick helt enkelt nog och gick hem, det var allt som krävdes för att han skulle få smeknamnet "Gå hem-Henke".

Henke som person är helt enkelt jävligt rolig, en av de roligaste jag känner.
Det är dock inte för inte som henke är en så rolig kille, det kommer från familjen där hans lillebror blandannat klippt av sig luggen själv och påstått sig heta Lake, med den konkurrensen förstår man lättare hur henke stenhårt arbetat sig till toppen av den komiska trappan. Om Henke inte skulle lyckats som lagerarbetare hade han nog blivit komiker.

På min avskedsfest innan jag åkte höll han ett tal om mig vilket visar vilken fin vän han är, och dikten då? jo den var inte mindre än guld värd ;)

Henke får låten jag Legend av mig eftersom att det är det han är för mej.